Semmelfika, för 3:e året i rad!

Jag bjöd hem några kompisar på ett semmelfik igårkväll. Passade också på att ta med semlor till Barnsången, då det var min tur att ordna fika. Gick åt femton semlor i Svenska Kyrkan och åtta på kvällen. Har sex bullar kvar från 30 bullar som bakades sent onsdagkvällen, till helgen kommer några till som vill ha semlor. Ni ser, semla är ett uppskattat bakverk även här i Kanada.

  
Bullarna, enligt mig, blev riktigt lyckade den här gången. Tack vare färsk jäst. Tacka EuroMax! En polsk mataffär, som säljer färsk jäst.

Ifall ni undrar varför jag inte ordnar fika på självaste fettisdagen. Fram till den 31 mars jobbar jag varje måndag, tisdag och onsdag. Jag försöker alltid hinna med första morgontåg, det är så tidigt som 06.23. Jag kliver upp strax efter 05.00 för att hinna amma, göra mig i ordning och äta frukost. Total slutkörd är jag när Dion väl somnat på kvällen och då vill man ju sova också. :)

Hej då!

Hund, hund och hund...

E: VAD DÄR? *pekar på katten, Pinky*
D: HUND
E: NÄ, INTE HUND. KATT!
D: HUND
D: *pekar på tigern i boken* HUND
D: *pekar på skorna i boken* HUND
E: VAD DÄR? *pekar på den stora klockan på väggen*
D: KLOCKA

...äntligen någonting annat än HUND! ;) Annars älskar han att göra slängpussar, till vemsomhelst nästan. Sött!

Hej då!

Grattis Sverige!

Jag har suttit och läst ikapp dagens världsnyhet nu på morgonen. Tur att Dion är så trött idag, så han somnade strax efter frukosten just idag. :)

Jätteroligt! Jag får alltid flashbacks och blir tårögt när jag läser sådana historier om sjukhus, förlossning och allt som har bebisar med att göra. Ett absolut speciellt ögonblick som man sent glömmer!

Igen, grattis Victoria & Daniel!

Hej då!

Mitt hjärta smälte...

...när jag fick detta vid dagishämtning:

  
Dions allra första pyssel...utan vår medverkan.

Förresten, Brandon mailade mig detta här igår (precis efter när han lämnat Dion):

"From: Brandon Goure
To: Goure, Elisabet
Subject:
Sent: Feb 13, 2012 08:07

:( it wasn't a good 'drop-off'... Dion started crying hard as soon as I changes his shoes and wouldn't let me go, the other staff had to pull him off and I had to say bye and walk away with his arms reaching for me and crying :'(

Sent from my BlackBerry device on the Rogers Wireless Network"

Idag lämnade jag honom, han grät idag med. Han har alltså förstått att han inte kommer att få se oss på flera timmar. Vår smarte pojke! Fortfarande inga glädjeskutt när vi hämtar honom efter jobbet... Längtar tills den dagen han stålar av glädje när vi dyker upp! :)

Hej då!

P.s. Inga tulpaner blev det. Nio röda rosor (vår 9:e valentinesday ihop) och två vita kallor symboliserar vår andra valentinesday som gifta par. En riktig genomtänkt bukett är mycket trevligare än tjugo tulpaner, absolut!

Titta, en lång kö för en gångsskull!


Imorse när jag var i Superstore (motsvarande Ica Kvantum) så var det män överallt, hållande i chokladaskar, hjärtformade kuddar, nallar med röda rosor och inte minst är det en lång kö till blomsteravdelning.

Åh ja, det är ju Alla hjärtans dag idag!!! Brandon, jag vill ha tjugo perfekta lila och vita tulpaner! ;)

Happy Valentines Day to you all!

Hej då!

IKEA hackers

Har ni sett denna hemsida "IKEA hackers" förut? Tycker att sajten är bra, för mig som handlar mycket på IKEA.

Denna fina ide ska jag nog ha i Dions rum:


Låta fantasin fritt flöda fram... det är mycket man kan göra!

Hej då!


Första veckan avklarat!

Idag är det torsdag, vilket innebär att min jobbvecka är över. Dion ligger och vilar i sin säng nu och han har varit jätteglad hela morgonen. Utforskade hans egna leksaker länge efter grötfrukosten... så blir det när han inte varit hemma mycket de tre senaste dagarna.

Det har fungerat bra tycker jag, även om Dion verkar gråtit en hel del de två första dagarna. Jag tror nog att han har aldrig gråtit så mycket i hela sitt liv på de två korta dagarna. Eller...jag kanske har redan glömt bort den första tiden då han princip bara grät och grät varje kväll mellan runt 17 tiden fram till 22. Man märker att tiden rullar framåt och man, jag iallafall, glömmer bort det jobbiga.

Tillbaka till dagiset, igår verkade han iallafall trivas bättre - men han, som brukar alltid göra "glädjeskutt" när Brandon kommer hem från jobbet, grät alla gånger jag hämtade honom. Full av glädje, hoppas jag, även om han verkade SÅ ledsen (saknade mig jättemycket, säkert) :) Allt han ville var krama om mig, men varken glädjeskutt eller leende fick jag se. Förhoppningsvis nästa vecka.

Både jag och Brandon jobbar i Toronto, men vi tar inte samma tåg - på det viset behöver Dion inte stanna på dagiset i elva timmar. Brandon lämnar honom strax innan åtta och jag hämtar honom så snart jag kan - mellan halv fyra-halv sex. Skulle vilja jobba i eller nära Milton-area... så fort jag får ett jobberbjudande som är mycket närmare så tar jag det - oavsett vad för jobb det är, nästan.

Hej då!

Franska macarons

Har länge velat testa detta recept, franska macarons med hallon&vitchoklad fyllning. Idag blev det av och det resluterade fina macarons tycker jag, dock lite för ljusa bara. Nästa gång tar jag extra mer färg i mjölblandningen.


Vad tycks?

 
Dion vill alltid vara med när jag är i köket...eller han kanske bara vill vara nära sin mamma :) Iallafall, han vill alltid kolla vad som pågår "däruppe" så jag brukar bära honom så länge jag inte behöver både händer, annars tar jag fram barnstolen och visar samt berättar för honom vad jag gör. Framtidas Jamie Oliver?

Hej då!


"Inskolning" på WeeOnes Daycare

Blandade känslor är det, idag är det fredag. Tolv månaders föräldrapenning tar slut nästa vecka (vi tog ut föräldraledighet samtidigt i somras, så det blir inte ett helt år för mig). På måndag börjar Dion på förskolan, dock bara tre dagar i veckan. Som flesta av er redan vet, jag trivdes inte riktigt på mitt jobb innan jag gick på mammaledighet. Så tankarna kring uppsägning istället för återgå till jobbet har dykt upp, men eftersom jag har en arbetskollega numera så jag bestämde mig för att ge det en chans och se om jag kan trivas.

Ett par andra orsaker till tankarna kring uppsägning var, avståndet till jobbet. Det blir runt 1,5-2 timmars resa enkelväg. Det blir alltså långa dagar på dagiset för vår lille son! :( Den andra orsaken är...det är inte så lönsamt att återgå till jobbet på tanke hur dyr dagiset är. Närmare sagt, det är 57.50 dollars PER dag. Plus mina och Brandons resekostnader till Toronto, det blir inte mycket över efter dagens lön liksom. Inte mycket tid över heller. Tid är nästan som pengar - man ska ta vara på tiden, speciellt med en lillpojke som växer och utvecklar enormt snabbt.


Efter diskussioner fram och tillbaka i månader - bestämt nu. Dion börjar nu på måndag och jag till jobbet. Jag är hemma med honom torsdagar och fredagar, vilket känns bra! Igårkväll skrev Brandon XX antal checkar... som ska överlämnas till förskolan idag.

"Inskolning" har skett den här veckan, det är lite skillnad här jämfört med Sverige. Jag har gått dit med Dion alla dagar den här veckan, vi fick inte stanna längre än en timma, för barnet ska förstå att det är en "föräldrarfri zon" (?). Ville jag lämna honom där själv i en timma eller två då måste jag betala dagens avgift ($57.50). Sjukt! Iallafall, Dion verkade trivas där men jag fanns ju i samma rum. Vi får se hur det går utan mig... :/ Jag skriver lite mer om själva dagiset (med bilder kanske?) någon gång längre fram, för det är långt ifrån samma som i Sverige, tror jag.

Många amerikaner här nämner ofta "det är mycket värre i USA". Systemet är alltså FÖR bra i Sverige. Vill man bo i Kanada, så får man räkna med sånt här! ;)

Hej då!

RSS 2.0