Två år senare... :)

Sommar 2011:
 
Raiden, Dion och Zeshan.

Sommar 2013:
Zeshan, Raiden och Dion.
 
Hej då!
 
 

Några random bilder

Här kommer några bilder på oss alla. Från de senaste dagarna... Det är fortfarande varmt ute, hoppas det håller sig tills vi åker till Sverige.
 
Förresten, Dion... han tecknar mer och mer nu, det har jag visst redan sagt. Jag menar, han lär sig nya tecken varje dag. Häftigt! Ska försöka notera några meningar till nästa gång jag loggar in. Nu är det mycket blandat mellan svenskt och amerikanskt teckenspråk. 
 
Ja, nu kommer bilderna! :)
 


Brandon & Svante med vännen Mike & Citra - hon är 6 veckor äldre än Svante.

 
Numera kan Dion leka fritt i poolen (med hjälp av denna superb flytväst), han älskar att bada så länge vattnet är tillräckligt eller lagomt varmt :) Annars vill han hellre plaska i bubbelpoolen.
 
Hej då!
 
 

Svante tre månader...

I förrgår har Svante funnits hos oss i tre månader. Han har vuxit SÅ mycket - är mycket knubbigare än vad Dion var. Mer lik pappan Brandon än vad Dion gjorde. Väldigt lik Dion i sovställning (sover på magen)... ja, det är lätt att börja jämföra! Stackars lilla Svante som måste bli jämförd hela tiden - jag försöker att tänka på att INTE göra det men det är inte lätt. Vikten och längd... ingen aning. Stackars lillen, igen! Nä, men vid två månaders kontroll så var han 57 cm lång och vägde 6,4 kg om jag inte minns fel. Nästa BVC besök sker inte förrän 4 månader, men då är ju han i Sverige så runt fem månader blir det istället.
 
Svante, några dagar sen...och ja, han är nästan lika glad som Dion var... Blåögda ännu, Dion hade bruna redan i den åldern...ooops! ;)
 
Nä men iallafall... Svante är en del av Dions liv redan, det är otroligt... en två årig pojke kan känna på kärlek även om denne inte gör någonting. Måste alltid ge en godmorgon respektive godnatt puss. Han bara gör det liksom. Härligt att se! Här gav Dion Svante några pussar innan han gick och la sig.
  
 
Hej då!
 
 
 
 
 
 
 
 

Småbarn med elefantminne...

När vi förberedde oss inför Brandons födelsedagsfika med på kvällen, blåste jag upp några ballonger för skojs skull. När jag blåste den första:
 
Dion: Min ballong!
 
...andra ballongen:
 
Dion: MOMMY DIN - peka på rosa ballongen.
 
Då tog jag en ljusblå och sade...den är lillebrors ballong. Då tittade Dion lite fundersam på mig...och hämtade en svart ballong... "DADDY" och hämtade fler till varje gäst som skulle komma (FARFAR, BECKETT, WYATT...osv).
Alltså, allt detta sades endast en enda gång. 
 
När Brandon kom hem, då sprang Dion och hämtade svarta ballongen... 
 
Dion: "DADDY DIN"
 
...detta höll han med på till varje person som kom - att han kommer ihåg! Jag gjorde inte det nästan... amazing!
 
Dion tyckte det var riktigt roligt att dekorera tårtan - han var jättestolt över den. Visade upp den så fort andra anlände... :) Love!
 
   
 
Hej då!
 

Medan Brandon var bortrest...

Onsdagen - söndagen förra veckan åkte Brandon på National Softball Assoccation for the Deaf turnering i Maryland, USA. Brandon förklarade för Dion... pappa åker bort i några dagar, spelar baseball matcher...
 
Detta har fastnat i Dions huvudet ordentligt! Sen han for har han typ tänkt på det hela tiden. Onsdagskväll innan han sov... "pappa baseball..." jag svarade typ "yeah, pappa långt borta, spelar baseball...". Han log och somnade.
 
I lördags ville han lira baseball men...pappa var ju inte hemma, men jag övertygde honom att jag också kunde spela... det slutade med att vi lirade baseball (jag kastade boll, han höll i slagträ) i hela två timmar i vår bakgård.
 
Så...i måndags gick vi till en field nära här, gissa hur överlycklig han blev! Vi blev kvar i över en timma, Dion kopierade precis vad han sett - pappa lira, Blue Jays lira och inte minst okända småttingar lira... Han är duktig! Ser ut som om han redan kan tekniken... bara styrkan som saknas. Regler kan han delvis... :) Coolt!
 
Igår kväll åkte vi till en field...där små pojkar spelade match. (Ingen aning vilka dom var...) Dion njöt så mycket av att titta på...väl hemma ville han absolut lira med pappa innan han gick in trots att klockan var runt 20.30. Jag vet...detta går över någon gång snart! Innebandyn är inte lika favorit nu längre...för jag har gömt klubborna när han försökte lira baseball inomhus med dessa innebandy klubbor :(
 
Numera tecknar han ofta - till mig eller för sig själv:
 
DADDY BASEBALL (och då isär han benen och böjer ner knän lite, armarna upp, precis som om han är redo att slå bollen) BALL LÅNGT SPRINGA SNABB RAMLA SMUTSIG ONT... 
 
Hej då!

Pass till Svante - check!

Det känns ju inte så längesedan vi ordnade pass åt Dion...itiden går verkligen fort! Här är Svantes kanadenskt pass. Vi alla är redo för ännu ett Sveriges besök - bara packning som måste göras, inte nu dock! :)
 
Hej då!
 
 

Sista dagarna med mamma...

Förutom Canada Wonderland, Forget Me Not - event så har vi gjort några andra kortare utflykt såsom blåbärs plockning (inte i skogen, utan odlade blåbär, där man betalar för det man plockat...), besökt Chudleighs Farm, cyklat till glassbaren...
 
Är det okej att cykla så där? Brandon tror det är lagligt förbjudet? Jag har aldrig tänkt på det och gjort det några gånger... :( Måste kolla upp detta!
 
Lägg märke till att blåbärbuskar liknar mer som hallonbuskarna i Sverige. Blåbären är större också, de små kallas för wild blueberry... säljs i fryspåsar i matbutiker.
 
   


   
 
Hej då!
 
 
Hej då!
 

Canada Wonderland - far better than Grönan :)

Jag har varit där några gånger tidigare men aldrig kollat in barn tivoli - till min förvåning - vilket utbud de har för små barn som Dion! Medan Brandon jobbade åkte vi (jag och små pojkar samt min mamma) till CWL tillsammans med några kompisar... vi stannade i hela 10 timmar, bara barn area, innan vi åkte hem tog jag en berg och dalbana-tur... Gissa hur överväldigad men slutkörd Dion var när vi kom hem.

   


   
 
 
Jag ska se till så att det blir en traditionell grej att vi åker dit minst en gång varje år. Då ska Brandon också med!
 
Hej då!
 
 
 

Forget-me-not festival

För lite mer än en månad sedan glömde mormor sitt barnbarn i bilen här i Milton. Oturligt nog så var det stekhett den dagen och 2 årig lillpojken dog efter att ha suttit fast inne i timmar. (Bara inom parents, stackars mormor, för hon är dessutom döv...gissa hur mycket prat det blivit i vårt lilla dövsamhälle här!)
 
Iallafall... tre mammor här ordnade en "glöm mig inte festival" - all $ går till familjen. Jag säger bara wow... vilket arrangemang på så kort tid! Många frivilliga hjälpte till, många som donerade, många små organisationer ställde upp helt gratis. Över 1400 kom... över $5000 på 5 timmar. Jag är imponerad! Sånt här skulle aldrig ske, iallafall inte av endast tre aktiva mammor, om det hände i Toronto t.e.x. Eller...?
 


 
 
Hej då!
 
 

Gårdagens Dion - salt & peppar!

Igår vid matbordet bekräftade Dion att små barn verkligen gör vad föräldrar gör...inte vad de säger!
 
Som vi alla redan vet, salt & peppar är ett måste för pappan Brandon. Lite för mycket, enligt mig. Utan att ens smaka på maten först, se hur mycket som behövs saltas... en vana att bara ta salt & peppar i en viss mängd varje gång - som vissa gör med socker & mjölk i kaffet. Jag har länge velat att han slutar med detta, mestdels för hans egen skull men den senaste tiden har jag försökt få honom att minska genom att säga... Barnen gör vad föräldrar gör, inte vad föräldrar säger. Liksom med Brandons drickvana (...inte alkohol dock, däremot...att ha en kopp i handen, må det vara läsk med is eller vatten med is).
 
Vid middagsbordet igår:
 
Dion klev av stolen direkt när han såg hans tallrik med maten i, gick in till köket, knuffade pallen till spisen, klev upp på pallen och hämtade pepparkvarnen. Tillbaka till bordet, till hans tallrik och pepprade...sedan gick han tillbaka till köket och hämtade saltet och då tog Brandon burken och låtsades om att han kryddade i Dions tallkrik. Dion tittade lite fundersamt på honom men accepterade... (Peppar kan Brandon inte lura numera)
 
Det dröjer inte länge innan Dion märker bluffen...
 
Jag upprepar: Barnen gör inte vad vi vuxna säger, de gör vad vi gör! Be careful... :o)
 
Hej då!

RSS 2.0